Månad: augusti 2012

Jag har varit 10 år gammal. Det var längesedan men jag kommer fortfarande ihåg vad jag tyckte om att göra, vem jag ville gifta mig med och hur stor jag tyckte att jag var. Därför är det en stor chock att ha en dotter som är tio år, och inte att förstå mig på henne överhuvudtaget!

Dagens tonåringar
Dag efter dag med gnäll, tjat och kommentarer om att jag inte ”fattar nåt!”. Kläder som ligger slängda överallt och det bästa av allt, att aldrig få använda mig av min telefon. Som jag betalar för. Någonstans i bakhuvudet tänker jag att; ”så där var väl inte jag när jag var tio år gammal?”. När jag frågar min mor får jag svaret att jag visst var sådan. När jag var femton.

Barn idag
Barn idag är inte barn lika länge som de var förr. Idag vill tio-åringar har korta kjolar och, hur mycket jag än tjatar om det, tighta tröjor. När jag var tio klättrade jag fortfarande i träd och hoppade hopprep. Dagens barn sitter klistrade framför datorn, sin iPad eller sin mobiltelefon. Nu vet jag vad du tänker; ”ta bort datorn”. Det har jag gjort. Hundratals gånger. Hennes mobil har legat mer på vitrinskåpet i vardagsrummet än i hennes ficka och tv-spelet är något hon knappt fått använda för att jag velat att hon ska leka istället. Men det GÅR inte. Tar jag bort de tekniska prylarna och begär att hon ska använda sin fantasi så tittar hon på mig som om jag var från en annan planet. Vilket sedan resulterar i att hon har tråkigt, provocerar fram ett gräl och helt plötsligt är jag den elaka.

Striden kanske jag förlorade, men kriget är inte över
Jag försökte en gång göra henne exalterad inför en semester och berättade om hur kul det var att kanske få en brevvän under semestern som hon kunde ha kontakt med även efter. Hon tittade på mig och frågade vad en brevvän var (suck). Jag förklarade konceptet med handskrivna brev. Jag fick till svar: ”men jag har ju Facebook”. Jag insåg att jag inte hade något att sätta emot och fick lite moloken erkänna mig besegrad, för tillfället.

Låta barnen vara barn
Efter många tankar och samtal med andra föräldrar har jag insett att min dotter inte är tio år, på väg att bli elva. Hon är tio år på väg mot femton. Hur mycket jag än avskyr det kan jag inte hindra henne från att bli större men jag kommer göra mitt bästa för att bromsa henne ett bra tag till. Barn är man bara en gång och förbaske mig om jag tänker låta henne bli vuxen en minut tidigare än hon behöver!