Nätkränkningar

Vart förekommer nätkränkningar?

Nätkränkningar är väldigt vanligt i dagens samhälle. Du kan nästan hitta nätkränkningar överallt på nätet oavsett om det är forum,bloggar, Facebook,Youtube och många fler. Nästan alla ställen där folk kan lägga in inlägg eller kommentarer finns det något mer eller mindre kränkande.

 Possessiva sidan med att vara anonym.

Internet har alltid varit en fristad för dem som behöver det. Möjligheten att få skriva saker anonymt och utnyttja yttrandefriheten. Det har hjälpt många personer i världen att få uttrycka sig utan att hamna i fängelse. Det har varit en möjlighet att få säga vad man tycker om saker offentligt så andra i världen kan läsa det och få vetskap vad som pågår.

 Negativa med att vara anonym.

Men det har ju sin negativa effekt också. Folk kan skriva kränkande saker om personer och till personer utan att behöva uppge vem dem egentligen är. Men frågan är, är det verkligen lagligt?

För enligt svensklag så anses kränkning vara

Ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära ” det vill säga så fort man attackerar en persons integritet. Vilket man gör när det skrivs kränkningar på nätet men då är ju nästa fråga vem äger internet och vem tar ansvar över vem som gör vad?.

Vem tar ansvar?

Det är ju inte person eller företag eller land som äger internet men någon måste ju ta ställning och kunna straffa dem personer som kränker integriteter. För när du skriver något på internet så är det lite som att stå i en skog med en brinnande tändsticka i handen och slänga den på marken, har du tur så slocknar tändstickan och inget händer eller så börjar elden sprida sig och kan utveckla sig till en skogsbrand. Så för att besvara frågan, ingen tar ansvar ingen gör något åt det. Finns inga brandmän som stoppar skogsbranden och det är just ”brandmännen” vi behöver på internet.

 Är nätkränkningar seriösa?

Saken är det att jag tror du kan skada en person mer genom att skriva saker på nätet om personen vad du tycker eller vad du vet om personen än att du säger det ”face to face” pga att vetskapen att alla i världen kan läsa vad den personen har skrivit och sedan att kanske andra folk som inte ens känner personen helt plötsligt börjar hata eller trycka ner personen ännu mer. Det finns många hemska sådana exempel på nätet där folk tagit sitt liv pga att dem blivit nätkränkta.

 

För är det så att en elev på en skola blir kränkt av personer så finns ju möjligheten att flytta och börja på en ny skola utan att någon där behöver veta vad som hänt på din förra skola. Men om något sånt händer på internet så finns möjligheten att det alltid finns någon som vet. Sen tror jag att de mesta nätkränkningar är inte seriösa, utan det är bara folk som vill jävlas och inser inte vilket skada dem gör på personen, jag menar hur många bilder finns det inte på tjocka,svarta,asiater,rödhåriga,handikappade eller andra saker som folk tycker är kul och sprider runt medans dem personerna som blir utsatta de mål grupperna och framförallt dem personerna på bilderna hur tror du dem känner sig? Även om du får ett roligt skratt på av bilden så är det ju någon kanske nån annanstans i världen som inte vill lämna sitt hus.

Så därför ska folk tänka på vad dem gör eller skriver på internet och tänka skulle jag säga det här till personen i verkligheten om jag träffade den? Eller vad gör det okej att jag kan göra narr av personen?

Överraska med ett babygram!

Har du någon vän eller släkting som precis fått barn? Självklart vill man då överraska med en present eller gåva! Ett Babygram är den perfekta presenten till en bebis!

Första gången man får möta den nyfödda bebisen är det vanligt att man tar med sig en liten gåva för att gratulera till det nya barnet och att allt gått bra. Om avståndet till den nyfödda är långt så ett besök inte är genomförbart är ett Babygram ett utmärkt sätt att skicka en hälsning. Det nyfödda barnet kanske är extra känsligt för infektioner så ett besök inte är lämpligt, med ett Babygram går det ändå att överraska de nyblivna föräldrarna och visa sin glädje över den nyfödda eller nyfödde.

Vill du skicka ett babygram väljer du ett passande presentkitt. Innehållet i Babygrammet går även att kombinera själv om man inte vill välja något av de färdiga erbjudanden. Babygrammet kan innehålla allt ifrån böcker till skötbordsunderlägg och till exempel en gåva som passar till mamman.  Naturligtvis följer det även med ett gratulationskort med en personlig hälsning från dig/er som gratulerar.  Presentkitten finns i olika prisklasser för att passa alla plånböcker.

Ett babygram brukar bli väl mottaget bland föräldrarna och värdesätts under en lång tid av barnet. Kanske blir just den boken du skickat barnets favoritbok som ska läsas varje kväll innan läggdags? Skötbordsunderlägget kommer troligen användas dagligen under många år framöver, speciellt om den nyfödda har turen att få ett syskon en vacker dag.

Har det nyfödda barnet redan ett syskon brukar det uppskattas att man skickar med en liten present även till syskonet. För ett barn är det en stor omställning att få syskon och en liten present kan vara bra för att hjälpa barnet hanterar den svartsjuka, vrede och oro som en nybliven storebror eller storasyster lätt känner.

Det viktigaste är tanken brukar det sägas och det här är ett utmärkt sätt att skicka en hälsning för att visa att man tänker på den nybakade familjen. Ibland kan det kännas omöjligt att hitta presenter som ingen annan kommer ge, men ett babygram är både annorlunda och överraskande.

Vara två, men en?

Många människor jobbar i skift och det finns massor med tips om hur du ska göra det utan att må dåligt (vi är ju egentligen inte skapade för att vara aktiva på natten) men det finns inte så mycket information om vad som händer i ditt sociala liv eller hur det påverkar ditt förhållande till dina närmaste.

Ilskan hos den som lämnas hemma

Vad händer när den du mest vill tillbringa tiden med är borta när du inte jobbar? För många par där den ene jobbar kväll eller natt kan umgänget bli begränsat till att hälsa i dörren eller att gå upp ur sängen när din partner kommer hem. Jag är kvinna och har en partner som jobbar sena kvällar. Visserligen är min man hemma vid åtta på kvällen men med eget arbete, två ungar och ett hushåll som inte städar sig självt, känner jag ibland att jag ska explodera. Jag blir förbannad på min man, hans jobb och världen.

Skiftarbete är ett hån mot jämlikhetskampen

Jag uppfostrades till att vara en självständig kvinna som skulle dela sysslor med min framtida partner, istället lever jag i princip som en ensamstående. Det ska hämtas på dagis och fritids, lagas mat, diskas och städas.  När det är avklarat är det bara resten kvar.  Då ska läxor göras, det ska badas och när det är klart är det dags för kvällsmat (nästan laga mat igen), tandborstning och nattning av barnen. När allt det äntligen är klart och det är tyst och lugnt hemma, ja då knallar maken in, tvättar av sig (han får alltså vara ifred i badrummet i mer än fem minuter), får färdiglagad mat och sedan dimper han ner i soffan och klagar över att han är trött. Jag som går upp innan sex på morgonen, och mycket väl vet att han börjar tidigast vid tio, surnar till i det läget.

Tur att jag älskar honom

Sammanfattningsvis så börjar min ”arbetsdag” vid sex på morgonen och tar slut runt nio på kvällen och min mans dag sträcker sig mellan åtta-nio snåret på morgonen till åtta på kvällen. Lägg då till irritationen över att han under sin ”arbetsdag” inte gör något inom hemmets väggar så kan ni ana min frustration som övergår till explosion när kvällningen kommer och han kommer närmare i soffan. Nej. Jag är trött. Jag har migrän. Jag blev jagad av ett lodjur och vrickade knät. Vad som helst, för så länge jag lever som en ensamstående, och har en arbetsdag som FN skulle fördöma, så kan jag klara mig utan vissa av de fördelar ett partnerskap innebär.

Summa summarum, det är banne mig inte bara magen och sömnen hos de som jobbar skift som kan påverkas negativt. Har de inte turen att ha en superpartner som mig, så kan skiftarbete mycket möjligt leda till ensamhet.

 

 

 

Jag var också femton år en gång, när jag var femton…

Jag har varit 10 år gammal. Det var längesedan men jag kommer fortfarande ihåg vad jag tyckte om att göra, vem jag ville gifta mig med och hur stor jag tyckte att jag var. Därför är det en stor chock att ha en dotter som är tio år, och inte att förstå mig på henne överhuvudtaget!

Dagens tonåringar
Dag efter dag med gnäll, tjat och kommentarer om att jag inte ”fattar nåt!”. Kläder som ligger slängda överallt och det bästa av allt, att aldrig få använda mig av min telefon. Som jag betalar för. Någonstans i bakhuvudet tänker jag att; ”så där var väl inte jag när jag var tio år gammal?”. När jag frågar min mor får jag svaret att jag visst var sådan. När jag var femton.

Barn idag
Barn idag är inte barn lika länge som de var förr. Idag vill tio-åringar har korta kjolar och, hur mycket jag än tjatar om det, tighta tröjor. När jag var tio klättrade jag fortfarande i träd och hoppade hopprep. Dagens barn sitter klistrade framför datorn, sin iPad eller sin mobiltelefon. Nu vet jag vad du tänker; ”ta bort datorn”. Det har jag gjort. Hundratals gånger. Hennes mobil har legat mer på vitrinskåpet i vardagsrummet än i hennes ficka och tv-spelet är något hon knappt fått använda för att jag velat att hon ska leka istället. Men det GÅR inte. Tar jag bort de tekniska prylarna och begär att hon ska använda sin fantasi så tittar hon på mig som om jag var från en annan planet. Vilket sedan resulterar i att hon har tråkigt, provocerar fram ett gräl och helt plötsligt är jag den elaka.

Striden kanske jag förlorade, men kriget är inte över
Jag försökte en gång göra henne exalterad inför en semester och berättade om hur kul det var att kanske få en brevvän under semestern som hon kunde ha kontakt med även efter. Hon tittade på mig och frågade vad en brevvän var (suck). Jag förklarade konceptet med handskrivna brev. Jag fick till svar: ”men jag har ju Facebook”. Jag insåg att jag inte hade något att sätta emot och fick lite moloken erkänna mig besegrad, för tillfället.

Låta barnen vara barn
Efter många tankar och samtal med andra föräldrar har jag insett att min dotter inte är tio år, på väg att bli elva. Hon är tio år på väg mot femton. Hur mycket jag än avskyr det kan jag inte hindra henne från att bli större men jag kommer göra mitt bästa för att bromsa henne ett bra tag till. Barn är man bara en gång och förbaske mig om jag tänker låta henne bli vuxen en minut tidigare än hon behöver!

En ny medlem i familjen

Att bli förälder är en av de största händelserna i ditt liv och inget du gjort innan kan förbereda dig för det. Det praktiska kan vara klart, med säng, vagn och blöjor, men känslomässigt är du inte beredd på vad som komma skall.

I samma sekund som du håller ditt barn för första gången händer något med dig. Du genomgår någon form av omstrukturering i själen som raderar många av de tankar du haft innan. Från och med nu går i princip allt du gör, ut på att forma, skydda och älska det lilla livet du håller i dina armar.  Fortsätt läsa En ny medlem i familjen